HORSESHIT
Gårdagen i bilder.
"FYMF, är svaret på allt"
- Hasse och Berra
SUGAR PIE
Vi ses i nästa liv när vi är rika och berömda.
Hejrå, sugar pie!
N. Y. E.
Tänkte berätta om vår lilla New Years Eve at Erikas place.
Men det finns inte så mycket att säga.
Så bilderna får tala för sig själv.
För ni vet, en bild säger mer än tusen ord.
Gott nytt år, vashappenin 2012? Lets find out shall we.
excusez-moi
Vi blev bjudna på ett par fribiljetter till Luleåkalaset för någon vecka sedan.
Självfallet tog vi emot dessa med öppna armar.
Från början hade vi tänkt oss en stilla hemmakväll men så blev det verkligen inte.
Tom Jones lockade en stor publik, men inte oss.
Svårflörtade som vi är, satt vi och njöt av den underbara solnedgången istället.
Luleåkalaset borde för övrigt byta namn till Spykalaset eftersom folk spydde framför ögonen på oss både en och två gånger.
Nåväl.
När vi äntligen hörde tonerna till Tompas "Sexbomb" sprang vi längs hamnen, förbi folkmassorna och in i publikhavet.
Där fick vi syn på ett glatt gäng, nämligen Elmyran och hennes vänner.
Vi dansade, besökte bajamajorna och såg underbara Daniel Adams-Ray tillsammans.
Vi flyger utan vingar
I skuggan a betongen
När horisonten flimrar
Släpper vi kontrollen
PEACE AND MUSIC
One day of peace and music i parken.
En manifestation för fred och kärlek!
Vi har bevisat att man kan tillbringa en hel dag på en filt bara det finns musik i närheten.
Förutom sittdans underhöll vi oss med såpbubblor och en hel del bilder på oss själva.
Peace out!
Eller nåt.
It takes a fool to remain sane
Staden dansade och log, vi kunde inte få nog.
Redan på onsdagen var det packat med folk.
Balkongprojektet bjöd oss på gratis bio, dricka och snacks.
Det var uppskattat från vår sida då Easy A är så jävla underhållande och har numera en plats bland favoriterna.
Nästa dag drog vi tillsammans med The Situation in till stan för att spana in marknaden och till middag åt vi såklart langos.
Festivalmat när den är som bäst.
Vi hade vädret på vår sida. Därmed bestämde vi oss för att ta ett dopp i det blå.
Slutligen kom dagen vi alla längtat efter.
Medans Erika arbetade dagen lång befann sig Linnea och co. inne i centrum där talangjakten höll hus.
Vi höll förstås på Amanda och hon lyckades ta hem tredjeplatsen med Jessie J's låt "Price Tag".
På lördagskvällen brakade festen lös.
Veronica Maggio var först ut på spelschemat.
Trots att publiken trängdes på en liten yta var det svårt att stå still.
Maggio glänste på scenen, som alltid.
Efter det svors det i kyrkan.
Carolina Wallin Pérez tolkade Kents låtar i sin egen tappning.
I samma sekund som hon tackade för sig sprang vi ner till stora scenen igen,
den här gången för att dansa och le till självaste The Ark.
De bjöd på en storslagen avskedsfest i form av en hitparad som heter duga. Höjdpunkten var Ola Salos tal till publiken som tonade ut till låten "It takes a fool to remain sane".
Let your body decide where you want to go, high or low, fast or slow.
Denna kvällen kommer vi att minnas för resten av våra liv, konstaterade Ola Salo.
Arken valde att avsluta med ingen mindre än "Calleth you, cometh I".
Det var den fetaste publiksången vi någonsin varit med om.
Mot slutet fylldes himlen av gyllene konfetti.
Vi sträckte upp händerna mot skyn och sjöng med in i det sista.
And I've been waiting for this so long
Waiting to sing this song, for you
Calleth you, cometh I
Bye Ninaaa!
Bilderna har vi tagit från Marita och vi tackar för lånet.
(http://asweetdiary.blogg.se/)
Taking chances
Förra veckan åkte vi som sagt till Lappland.
Vi gick på Ica Rajden, cyklade på en olydig cykel och bajsade i skift.
Bör också nämnas att vi förbannade godispriserna.
Taking chances, det är vad livet handlar om.
En blixtvisit till Gällivare hann vi också med.
Chillade vid Dundret osv.
Med en utsikt som heter duga kunde man se hela Gällivare och lite till.
I Jokkmokk har Kupan bara öppet när flaggan är ute.
I övrigt såg vi filmer och satt bänkade vid tradera.
Dress Code purple
Morgonen därpå vaknade vi till ljudet av Future Sailors (Oh Yeah).
Vi studsade upp ur sängen, tro det eller ej. Snabbt gjorde vi oss i ordning och käkade frukost innan vi rullade in still innerstan.
Klädkoden var lila, dagen till ära.
Medans regnet öste ner gick vi en sväng i gallerian.
Därefter förflyttade vi oss till Kraftscenen för sista gången.
Först bjöd "Småstjärnorna" på underhållning, det slutade med att en mini-Danny tog hem segern.
(Han var grym, ärligt talat).
I samma stund som Eric Saade intog scenen upphörde regnet och han levererade en fet show.
Dansnummer, publiksång, slängkyssar. Var ska man börja.
Under "Break Of Dawn" drog han enligt tradition upp en tjej på scenen. Hon skakade, skrek och grät av glädje.
Karisman glödde och med en energi som en duracellkanin tog han publiken med storm.
Vi sjöng, hoppade och dansade med händerna i luften non-stop until the music faded.
The clocks will never surround us, we could be timeless
En fantastisk spelning som man sent ska glömma.
Vi varvade ner genom att dela på en langos samt att checka vad marknaden hade att erbjuda.
Det blev varsin tisha med motivet av ingen mindre än SB: Juni.
Efter det var det bara att packa ihop och bege sig.
Det var festivalslitna, möra men nöjda brudar som slumrade till i bilen på vägen hem.
Fotograf: Carina Hedlund.
http://www.carina66.fotosidan.se/portfolios.htm
Dancing the iron
Som ni säkert redan visste tog vi oss en roadtrip till Skellan i fredags.
Halva dagen spenderades på laxiga stigen där vi fixade och höll på tills det blev dags för avfärd.
19.30
Tre unga kvinnor i 17-årsåldern intog festivalområdet.
Vi såg oss omkring och konstaterade att PDOL är större än man tror.
Hur som helst, i brist på annat begav vi oss till torget och spanade in The Koo Koos och Stolen Deer.
21.30
Erik Hassle invigde Kraftscenen skulle man kunna säga.
Inte för att vi är några Hassle-fans, men trevligt var det. The Situation blev betuttad.
22.45
Själva Stadsfesten drog igång när Rebecca & Fiona intog scenen.
Torget förvandlades till ett hett dansgolv och vi dansade järnet.
Cody Simpson var där. Nej.
There's been a long time since I had some fun
We used to be the luminary ones
23.30
MVP och 11 000 andra trängdes på torget för att få en glimt av the one and only, Robyn. Vi panikade en gnutta både en och två gånger. Men till slut hittade vi en lucka där vi fist pumpade natten lång.
En kväll att minnas.
Konsertbilderna är tagna av Carina Hedlund.
Hon har sommarpris på förstoringar av konsertbilder, 100 kr + porto(25 kr) för en bild som är 20x30.
http://www.carina66.fotosidan.se/portfolios.htm
There's just another lonely sunday
Flygdag samt Rix fm festival vid F21, Luleå.
VI. VAR. DÄR.
Det var vi inte ensamma om.
37 500 andra befanns sig också där.
Chillin with the planes.
Vi kunde inte undgå att se lite av flyguppvisningen.
Så här såg det ut. På marken.
I luften gled däremot Draken omkring. Oooh.
Till sist var det dags för Rix Fm Festival.
Ja, vad ska man säga.
Ulrik var Munther.
Swingfly hade snott Justin Biebers keps.
Loreens dansare showade sina abs.
Christan Walz vinkade tillbaka till oss.
Andreas Johnson sjöng Glorious och med det gick en dröm i uppfyllesle.
Danny hoppade fallskärm.
Eric Saades brillor var minst sagt diskuterbara.
Bilderna från Rix fm festival har vi tagit från deras hemsida, rixfm.com/festival
BIRDS FLYING LOW
Nej.
Solen sken och fåglarna flög lågt.
Hennes & Mauritz fick oss till och med att försvinna in i provhyttarna. Två gånger.
Det finns dagar när man prövar busiga klänningar som man får, om man har tur, för ynka femtiolappen.
Idag var en sådan dag.
Erikas inköp.
Ja, om den inte kommer till användning kan man ju alltid satsa på att bli flygvärdinna.
En god nyhet är att en beställning från Amazon anlände härom dagen, efter flera veckor av väntan.
Äntligen!
Gut scheiße.
